Tiden går och inget består… Känner jag måste komma vidare i mitt bloggande. Jag vill skriva om saker som intresserar just Dig, men som också är viktigt för mig själv. Dessutom ska jag bättra mig vad gäller stravfnel – har varit lite väl många sådana, vilket gör min pappa upprörd ;-) Vad händer just nu då? Jo, dagarna blir längre och trots att alla är väder- och vinterdeprimerade kan vi vara tämligen säkra på att snart kommer våren. Efter denna isande kalla vår kommer det säkrert en alldeles, alldeles underbar sommar. Allt annat vore orättvist, vi vinterstela nordbor har gjort oss förtjänta av något extra denna sommar. Men, tyvärr, det är inte sommar riktigt ännu och mycket ska hända, både i naturen och mitt eget liv, innan det är dags att hopp i bikinin, packa strandväskan och pressa på beachen. Närmast, redan jättesnart på lördag (men säg inte till någon) fyller jag nästan tonåring – gäller att passa på att vara barn nu och skylla på det när mamma och pappa är "stygga" eller när jag inte får som jag vill. Som barn får man ju faktiskt, försöka i alla fall, skrika sig till sin egen vilja… Vilka förväntningar har jag då på min STORA dag – förutom alla presenter. Jag kommer, bortskämd som jag är, att få fira födelsedag två gånger ;) På morgonen vaknar jag hos pappa och med tanke på vad jag gjorde på hans födelsedag, frukost på sängen med nybakade muffins, så har jag höga förväntningar redan där. Vad som kommer finns i paketen vet man aldrig, men jag har i alla fall önskat mig häst, hund, cykel, filkamera (sådan med HD som kan både filma och ta bilder (den ska vara liten också, så den alltid kan vara med). Smink och kläder vill jag alltid ha, så hoppas något passar lilla fröken i alla fall. Frågan är om jag kan ha hästen på rummet – HaHa! Nu måste jag göra läxorna och fråga pappa vad jag ska hjälpa till med – jag och brorsan har börjat hjälpa till med maten på kvällarna. Vi blir oftast ganska osams, jag och brorsan, men brukar lösa det och hittills har ingen blivit förgiftad. Dessutom kanske det är bra att börja lära sig lite – så jag kan vara kock på kommande tjejfester. Hoppas ni ser fram mot att följa mina bloggtankar i framtiden, i Felicias blogg 2.0